(Från VisFestivalens webbredaktions onlinerapportering under kvällen)
Jack Vreeswijk fick i dag ta emot VisFestivalens Stipendium till Minne av Fred Åkerström
Jack Vreeswijk och Hansi Schwarz efter att Jack fått VisFestivalen i Västerviks stipendium till minne av Fred Åkerström 2008
- För några år sedan fick jag ta emot min släktings stipendium, men det här är större. Det finns priser med mera pengar, men för en visknutte är detta det största pris man kan få, sa en rörd, överraskad och glad Jack Vreeswijk när han till en stående publiks jubel tog emot Fred Åkerström-stipendiet på torsdagskvällen.
Jack Vreeswijk fick i dag ta emot VisFestivalens Stipendium till Minne av Fred Åkerström. Stipendiet delades ut av juryn som består av Hansi Schwarz, Finn Zetterholm, Sid Jansson samt Tomas Östin från Länsförsäkringar när den 43-åriga VisFestivalen i Västervik drog igång i dag.
Motiveringen lyder:
”Du föddes in i visan
med dess giganter på armlängds avstånd,
ja, du inviterades på glass
vid bord nr 11 på Fredens stormavdelning
av självaste Mäster Taube
men på samma vis som en ädel Bordeaux
eller vällagrad Gouda-ost behöver tid
att utvecklas, mogna och blomma ut
för att ge sitt bästa
bidade du din tid
och bytte diskret slaktarkniven mot gitarr.
Nu bär du själv
den borne artistens alla kännetecken
med scennärvaro och total publikkontakt,
cool och självklar intar du tribunen,
vare sig du bjuder på visor ur egen fatabur
eller din närstående gamle släktings
outsinliga repertoar.”
Fred Åkerström-Stipendiet delas ut varje år sedan 1987 av VisFestivalen i Västervik och Länsförsäkringar i Kalmar Län och är i år på 25 000 kr. Bland tidigare pristagare kan nämnas Ola Magnell, Finn Zetterholm, Ewert Ljusberg, Lasse Tennander, Stefan Sundström, Lars Demian, Cajsastina Åkerström, Olle Adolphson, Björn Ulvaeus, Dan Viktor, Alf Hambe, m fl.
Kort bakgrund om årets Fred Åkerström-stipendiat Jack Vreeswijk
Jack Vreeswijk föddes 25 januari 1964 i Stockholm som son till Ingalill och Cornelis Vreeswijk och bor sedan 2002 i Alingsås med sin familj.
Jack har haft allehanda yrken innan han gjorde visan till sitt levebröd men har sysslat med musik sedan tonåren. Han fick sitt första skivkontrakt med punkgruppen Ful i hufvet 1985 men skivbolaget gick i konkurs. När Cornelis dog 1987 gick Jack under jorden ett tag för att undvika uppståndelsen. Skivproducenter, journalister och arrrangörer ringde ner honom.
- Det finns risk för att jag stått sönderstajlad och nött farsans visor i discoform om jag låtit mig övertalas, har han sagt.
Musikerkarriären startade istället på allvar 1993 och 1995 fick han sitt första egna skivkontrakt med Sonet. Lugnt och utan mycket väsen genomför han sedan dess en framgångsrik karriär som låtskrivare och vissångare och är en publikkär och återkommande artist på landets visfestivaler, inte minst på VisFestivalen i Västervik. Han sjunger egna visor samt ofta även några låtar skrivna ”av en släkting”. I dag både accepterar han och är stolt över kopplingen till sina visrötter.
Torsdag -- VisFestivalen i Västervik 2008 -- Sammandrag
I år låter vi alla artister sätta sina egna rubriker och betyg på sitt framträdande. Vi fångar artisterna direkt när de går av scenen. Rubrikerna de satt samt de egna betygen ser ni här på hemsidan.
Årets fråga lyder: Vilken rubrik skulle du vilja sätta, samt vilket betyg mellan 1 och 10 ger du ditt eget framträdande?
Läs de överrumplade artisternas roliga, underfundiga och överraskande svar här på VisFestivalens egen högaktuella ständigt uppdaterade hemsida direkt från visruinen!
Visfestivalen 2008 är igång och ruinen är som vanligt fullpackad av visälskare från hela landet!
Redan tidigt på eftermiddagen började kön ringla framför ruiningången, fylld av förväntansfulla från när och fjärran.
Den vackra, litet lätt molniga torsdagskvällen, efter en fantastisk solskensdag i Västervik, inleddes med att Tore Persson, scenmästare, f d medlem i Grus i Dojjan, numera narkosläkare i Stockholm, gav litet grundläggande instruktioner till publiken, inte minst om att städa upp efter sig!
Josefine och Odjuren - VisFestivalen i Västervik 2008
Förbandet Josefine och Odjuren drog igång med sin glada durspels- och munspelsackompagnerade svängiga folkliga musik till varma applåder.
Därefter gick arrangören Hansi Schwarz upp och hälsade välkomna till den 43:e VisFestivalen i Västervik.
- Och här står jag fortfarande, yngre än någonsin, eller hur. Och inte tänker jag lägga av. Jag kör så det ryker. Nu är vi äntligen framme vid denna underbara dag. Kvällen kommer garanterat att bli lång, med mycket, mycket underhållning. Och för att lyckas riktigt bra med underhållningen har vi en värd -- och han heter Frasse Haraldsen!
Frasse H -- gammal publikfavorit i Västervik -- inledde med att ge publiken sina stränga regler: Regel 1: Stäng av mobiltelefonerna. Regel 2: Glöm inte regel 1. Regel 3: Snackar ni oavbrutet med er granne får ni med mig att göra. Jag har skaffat ett nitarmband! Regel 4. Snackar ni oavbrutet med er själv bör ni söka för det. Men någon annanstans!
Sedan var det dags för kvällens första band: Lifvens -- ett ”owätt fläxibelt” rövarband från Hultsfred som fyllde ruinen och omgivningen runt Slottsholmen med irländskinspirerade tongångar!
Lifvens: Publikwhöj!
Lifvens - VisFestivalen i Västervik 2008
Första artister i ordinarie program var Lifvens -- gamla publikfavoriter från Hultsfred. Ett folkkärt gäng från trakten.
Med härlig stämning, med fioler, mandoliner, banjo, gitarrer, trummor rungade och gungade Lifvens sound ut över publikhavet, kvällssolen och seglarna ute i Gamlebyviken så det stod härliga till.
Rubrik på sitt framträdande: Publikwhöj! Och så en lång rad obegripliga ord adjektiv och superlativer på tjustmål. Så vi fattade bara det första…
Betyg på sig själva: På en skala från 1 till 10 satte Lifvens en klockren nia!
Melissa Horn: Melissas gitarr stämde ur sig men publiken gillade henne ändå!
Melissa Horn - VisFestivalen i Västervik 2008
Med pärlande röst bedårade Melissa Horn vispubliken med en lång rad fantastiska visor i den nedgående kvällssolen. Den här flickan är bara 21 år och ett stort framtidsnamn inom visan.
Hon fångade snabbt ruinpubliken i just det magiska grepp som genom de 43 åren lockat så många hundratusentals visälskare till Västervik.
Rubrik: Melissas gitarr stämde ur sig men publiken gillade henne ändå!
Betyg: Min känsla för publiken får en tia!
Vi kan tillägga att detta definitivt inte var sista gången vi hörde Melissa i Västervik. Hon har framtiden för sig.
Christina Kjellson: Samsång
Christina Kjellsson - VisFestivalen i Västervik 2008
- Fantastiskt, sa Christina Kjellson när hon kom ner från scenen. Vilken publik, vilken värme, hörde ni vad vackert de sjöng!
Christina satte sin egen rubrik men ville inte sätta betyg på sig själv. Det ska jag fundera över när jag går och lägger mig sa hon. Då ska jag försöka tänka på allt det positiva och inte leta alla fel på mitt framförande som man så lätt gör. Men detta var så fantastiskt, så underbart!
Stefan Andersson: Stefan Andersson spräckte vismödisen på militärhistorien
Stefan Andersson - VisFestivalen i Västervik 2008
En braksuccé blev det för Stefan Andersson, göteborgare som har spelat in en visplatta som handlar om löjtnanten Victor Carlén och en fånge vid namn Kleist på Carlstens fästning i Bohuslän. Publiken som aldrig hört visorna tidigare tog honom och hans nya låtar till sin famn. Självklart blev det extranummer för ”Catch the moon”-Stefan som var här för några år sedan med en helt annan repertoar och med kvaddade stämband. Men nu är det visan som gäller för bohuslänningen Andersson.
Egen rubrik: Stefan Andersson spräckte vismödisen på militärhistorien.
Stefans betyg på sig själv: 9
Stefans betyg på publiken: 10
Cajsastina Åkerström: Vackert väder och en underbar publik!
Cajsastina Åkerström - VisFestivalen i Västervik 2008
Hon bjöd på ett par oväntade visor: Lyckliga gatan… Anna-Lena Löfgrens gamla hit. Tre sniglar … Barbro Hörbergs gamla fina visa om snigeln som skulle iväg och köpa magnecyl. Och så kom det såklart en lång rad av hennes älskade publikfavoriter. Och som avslutning: Jag ger dig min morgon, numera Cajsastinas publikfavorit. Hela visruinen sjöng med och stämningen var fantastisk. Som alltid.
Cajsastina är drottningen av Västervik. Det visar hon år efter år.
Cajsastinas egen rubrik blev: Vackert väder och en underbar publik!
Cajsastinas betyg på sig själv (mellan 1 och 10) blev litet i blygsammaste laget tycker nog vi i redaktionen:
- 5… tror jag… Jag vet ju inte riktigt om jag når fram… Men vilken fantastisk publik, jag känner så väldigt mycket för den här visfestivalen och den underbara publiken.
Demian, Johansson, Viktor: Succé, skit och knappt det..!
Dan Viktor, Johan Johansson och Lars Demian - VisFestivalen i Västervik 2008
Holger är kvar, sjöng publiken när sista trion (kvartetten) gått av scen. Då hade Dan Viktor, Johan Johansson och Lars Demian gjort en låt i Thomas di Levas och Mikael Wiehes anda…
- En kass låt, men det gillar ju ni, sa de…
Och om inte publiken slutat sjunga så sjunger de nog än…
Lars Demians rubrik var Succé. Och Johan Johansson kompletterar med: Skit och knappt det
Vilket givetvis sätter en värdig slutpunkt för torsdagen den 10 juli med något som var en totalsuccé: Demian, Johansson och Viktor i en fullständigt sanslös konstellation. Med ett klädbyte -- från en S:t Pepperinspirerad inledning till en avslutning med fångdräkter. Ni som inte var på Visfestivalen i torsdags missade något. Många fler chanser ges inte i det geografiska närområdet…
Därmed slut på en grymt fin visfestivalskväll och snart dags för nästa.
VisFestivalen i Västervik är i full gång.
NI som inte har skaffat biljett har ännu chansen.
Arrangörerna samt webbredaktionen önskar god natt från Västervik för i dag!
